De insatser som bedrivs av ett flertal myndigheter och organisationer är:
Riksdag och regering:
Våren 2008 inrättades ett ANTD-sekretariat vid Socialdepartementet för alkohol, narkotika, opnings- och tobaksfrågor för att åstadkomma ett nationellt samarbete. Sekretariatets huvuduppgift är att ansvara för sammanställningen av årliga åtgärdsprogram som beskriver regeringens politik på dessa områden utifrån ett sektors- och ämnesövergripande perspektiv (1).
Regeringen har också tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp, SAMANT, som ska utgöra ett forum för att utbyta erfarenheter och information samt utveckla samarbetet mellan politikområdena.
Vidare har ett särskilt råd för alkohol, narkotika, dopnings- och tobakfrågor bildats, ANDT-rådet, som skall bistå ANDT-sekretariatet med underlag och synpunkter.
Länssamordnare är tillsatta för att arbeta med förebyggande åtgärder.
Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol, narkotika, tobak och dopningspolitiken. Målet vad gäller dopning är ett samhälle fritt från detta.
Kommuner:
Många kommuner startar antidopningsnätverk för att komma åt missbruket. Ett flertal träningsanläggningar har antidopningscertifierats av Dopingjouren eller har påbörjat ett eget antidopningsarbete.
Statens folkhälsoinstitut (FHI):
Statens folkhälsoinstituts uppdrag är att utveckla och förmedla kunskap och metoder för förebyggande åtgärder inom ANDT-området. FHI ansvarar också för att de nationella handlingsplanerna följs upp. FHI har upprättat en förteckning över dopningsmedel samt skrivit en rapport som handlar om det förebyggande arbetet mot problem med alkohol, narkotika, tobak och dopning.
Centrala samverkansgruppen:
Gruppen består av myndigheter och verksamheter som delger varandra aktuell information om det pågående antidopningsarbetet.
Dopingjouren:
Dopingjourens uppdrag är att informera och utbilda kontinuerligt via telefon, webbplatsen och genom föreläsningar, utbildningar och deltagande på mässor.
Det finns idag endast några få behandlingsinstanser i Sverige. Dopingjourens sjukvårdsinriktade insatser består i att underlätta för utveckling av fler behandlingsinstanser i Sverige genom att starta en vård- och behandlingsgrupp för ett framtagande av ett vård och behandlingsprogram samt att bistå med utbildning för alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med missbruk av dopningsmedel inom hälso- och sjukvården.
Dopingjouren arbetar med förebyggande insatser genom att sprida ökad kunskap om missbruk av hormonpreparat till alla yrkeskategorier som berörs av dopningsproblematiken.
Nordisk samverkansgrupp:
Sverige, Danmark och Norge har ett aktivt arbete mot missbruk av hormonpreparat. År 2009 startade även Finland en verksamhet med telefonlinje för att motverka missbruk av hormonpreparat i samhället.
Nätverket mot användande av anabola androgena steroider:
Nätverket startades under senare delen av 1990-talet. I samband med att den av regeringen tillsatta dopingutredningen pågick, framkom frågor som berörde AAS betydelse inte enbart i samband med våld utan även beroendeutveckling. Då den tillgängliga kunskapen om beroendepotentialen hos AAS var mycket knapphändig ledde detta till igångsättandet av flera forskningsprojekt inriktade på att söka utreda betydelsen av AAS i samband med beroendeutveckling vid avdelningen för biologisk beroendeforskning vid Uppsala unuversitet (prof. Fred Nyberg). Såväl epidemiologisk som neurobiologiska undersökningar initierades och avdelningen fick för detta ändamål ett litet startkapital från Rikspolisstyrelsen. Samtidigt fanns det erfaren expertis inom andra instanser och universitet som hade stort intresse i dessa frågor ur likartade men också andra aspekter. Enskilda kontakter togs mellan forskare, tjänstemän, socialarbetare och vårdpersonal vid olika institutioner, myndigheter och behandlingscentrum och detta resulterade i ett nationellt nätverk kring frågor som berör dopningsmissbruk bildades. Flera forskningsprojekt med anknytning till nätverket har initierats, bl a i Uppsala universitet, PFC-enheten i Örebro, Göteborgs universitet och Rättsmedicin vid Karolinska Sjukhuset. Dessutom har resurscentra för dopningsfrågor igångsatts vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och vid UBB i Örebro.
Idag består nätverket av ett trettiotal personer hörande till behandlingscentra. Myndigheter, sjukhus och universitet, Dopingjouren, PFC-enheten i Örebro, Institutionerna för psykologi och socialt arbete vid Göteborgs universitet, narkotikaroteln vid rikskriminalen i Stockholm, Riksidrottsförbundet, PET-centrum vid Uppsala universitet, Rättsmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg samt UBB i Örebro. Nätverket träffas två gånger per år för att delge varandra information och för att utveckla samarbete mellan olika instanser. Nätverket anordnar Nordiska konferenser. För mer information kontakta Dopingjouren.
Polis och tullmyndigheten:
Polis och tullmyndigheten arbetar kontinuerligt med att beslagta dopningsmedel i hela landet och ingår på flera orter i landet i lokala nätverk mot dopning. Tullverkets uttalade fokus ligger på organiserad brottslighet och den smuggling som följer ur denna (4).
I Göteborg har polisen utfört razzior på gym, där man gripit 15, skäligen misstänkta för dopningsbrott.
I Malmö har polisen inlett ett samarbete med Skåneidrotten, Malmö stads fritidsförvaltning, privata gym, föreningsdrivna gym och kommunala gym genom projektet "Arbetet mot hormondopning i Malmö".
I Stockholm arbetar Citypolisens krogsektion med sanering av dopningsmedel och åtgärder mot dopningsbrott i krogmiljö. Polisens ungdomssektion i Stockholm har i samarbete med Dopingjouren genomfört en studie* gällande ungdomars dopningsvanor.
Riksidrottsförbundet (RF)
Riksidrottsförbundet ansvarar för antidopingarbetet inom tävlingsidrotten. RF samarbetar med andra organisationer och myndigheter för att strategiskt verka mot spridning och bruk av dopingmedel. RF utbildar och fortbildar dopingkontrollfunktionärer, antidopingansvariga och andra nyckelpersoner i syfte att utveckla antidopingarbetet inom tävlingsidrotten. RF erbjuder idrottsföreningar antidopingutbildningen ”Vaccinera klubben” samt ansvarar för alla dopingtester som utförs inom idrotten i Sverige. Sedan 1981 har RF tagit 55 000 dopingprov. De senaste åren har doping påvisats i mindre än en halv procent av proven. Dopingkontrollerna görs alltid utan förvarning, främst på junior och seniorelit, men även motionärer kan bli testade. (2)
Ren idrott:
Ren idrott är en organisation som drivs av en stiftelse med målsättningen ”En dopingfri generation”. Organisationen använder sig av ambassadörer i form av kända idrottare, som sprider antidopinginformation. Ren idrott har genomfört två opinionsundersökningar bland ungdomar ålder 15-25 år samt erbjuder utbildningar för idrottsledare och ungdomar. Man för opinionsdrivande kampanjer i form av informationskampanjer i dagspress samt exponering i Bingolotto. Organisationen samarbetar bland annat med Riksidrottsförbundet.
STAD-projektet:
STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) startade som ett projekt 1995 och är sedan år 2005 en sektion inom Beroendecentrum i Stockholm. STAD bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete inom alkohol- och drogprevention genom att utveckla och utvärdera metoder inom området.
Det övergripande målet med utvecklingsarbetet 100 procent ren hårdträning är att minska användningen av och tillgången på hormonpreparat på gym/träningsanläggningar i Stockholms län.