Med dopning menas missbruk av hormonpreparat och andra läkemedel som finns med i Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel (1991:1969), med avsikt att öka musklernas styrka och volym och få en snyggare eller större kropp.
Doping används också i betydelsen när idrottsutövare förbättrar sin prestationsförmåga med hjälp av de substanser eller metoder som är förbjudna enligt den lista som World Anti-Doping Agency (WADA) upprättat och som tillämpas av Riksidrottsförbundet i Sverige.

Dopningsmedel
Till dopningsmedel hör anabola androgena steroider och kemiska substanser som ökar produktion och frisättning av testosteron, tillväxthormon, IGF-1 eller som omvandlas till anabola androgena steroider (prohormoner).

Missbruk av dopningsmedel
Missbruk av dopningsmedel är ett växande samhällsproblem. Våra ideal har förändrats genom åren och utseendefixeringen har ökat. Idag förekommer det övervägande missbruket utanför tävlingsidrotten, där missbruket sker av andra skäl än att prestera bättre idrottsresultat.
Anabola androgena steroider (AAS) missbrukas idag av både ungdomar och vuxna människor, såväl män som kvinnor. Majoriteten av de missbrukare Dopingjouren kommer i kontakt med är av manligt kön. De flesta använder flera AAS-preparat samtidigt, s.k. ”stacking”, i tron att få mer effekt av preparaten. Därutöver missbrukas andra läkemedel i syfte att öka fettförbränningen eller i tron att de kan motverka eller lindra biverkningar. De som missbrukar dopningsmedel använder och doserar mediciner inklusive illegala preparat på ett sätt som är helt främmande för normala svenskar. De har en helt annan referensram än vad läkare och normala svenskar har. Den mängd AAS de tar kan vara ca 5-25 gånger kroppens normala produktion av testosteron och risken för oönskade interaktioner mellan läkemedel och preparat är stor och ibland farlig. Ett exempel på detta är AAS i kombination med Viagra.

De beslag som tull och polis gör av dopningsmedel ökar varje år och likaså lättillgängligheten via Internet. Då det inte finns någon kvalitetskontroll av vad som säljs via Internet förekommer det illegalt tillverkade produkter med felaktigt deklarerat eller kontaminerat (förorenat) innehåll. Det finns också en uppsjö av odokumenterad och ovetenskaplig information.

Majoriteten av de missbrukare Dopingjouren kommer i kontakt med är av manligt kön (92 %). De flesta är mellan 17 och 32 år och kommer från storstäderna. År 2007 var debutåldern 21 år och medelåldern 26 år.
Ett mindre antal som kontaktat Dopingjouren och som missbrukar dopningsmedel är kvinnor (8 %).

Missbruk av dopningsmedel förekommer bland personer som tränar styrketräning enbart, eller tränar styrketräning som komplement till annan fysisk träning.

I telefonsamtal med Dopingjouren berättas om olika motiv för missbruk av AAS:

 en önskan om en snyggare kropp
 en önskan om att få ökad muskelmassan och bli starkare
 att få bättre träningsresultat
 att få bättre tävlingsresultat (framförallt bodybuildingtävlingar)
 en längtan att bli bekräftad och få respekt
 grupptryck, när träningskompisarna ökar snabbt i muskelvolym vill man pröva själv. Särskilt som det ofta sägs att "bara du gör på rätt sätt får du inga biverkningar".
 lättillgängligheten, exempelvis via Internet, gör att fler provar på. Ju lättare det är att få tag på desto starkare måste individen vara för att kunna stå emot.
 att stilla sin nyfikenhet
 att få en bättre självkänsla

Vilka använder Dopningsmedel?
Många som fastnar i ett dopningsmissbruk uppfattar sig själva som renlevnadsmänniskor och är pedantiska både i sin träning och i sin mathållning. De har en längtan efter en snyggare och/eller större kropp och det sociala kompistrycket i träningslokalen kan få dem att experimentera med dopningsmedel. Andra som fastnar i dopningsmissbruk är personer som tränar styrketräning och har ett blandmissbruk där de använder sig av både narkotika, hormonpreparat och andra läkemedel.

I telefonsamtal med vissa personer har det visat sig att vägen in i missbruket har varit kantat av utanförskap, störda vuxenrelationer eller tidigare alkohol och/eller narkotikamissbruk.

Riskfaktorer för att utveckla ett missbruk av hormonpreparat är dock inte tillräckligt studerat.

Det finns många olika biverkningar vid missbruk av muskeluppbyggande preparat, och de är inte alltid lika tydliga hos alla missbrukare. Ju fler symtom som finns hos personen desto större är sannolikheten att det handlar om ett AAS-missbruk.

Följande symtom kan vara kännetecken på ett missbruk av anabola androgena steroider:

Fysiska
 Snabb och kraftig viktökning, p.g.a. ökad muskelmassa.
 En oproportionerlig muskelutveckling, framförallt omkring bröst, nacke och skuldror.
 Kraftig akne, framförallt på rygg, skuldra och bröst, som kan vara slemmiga och blöda.
 Gynekomasti
 Stickmärken i de stora muskelgrupperna, stjärt, lår och skuldra.
 Tecken på gulsot i huden
 Striae (hudbristningar) vanligtvis mellan stora bröstmuskeln och biceps, men det förekommer även på rygg och lår.
 Testikelatrofi (krympande testiklar)
 Förändrad sexlust - med ökad sexlust i början av kur som därefter helt kan upphöra efter avslutad kur.
 Erektionssvårigheter
 Ett svullet och plufsigt utseende pga. ödem (ökad vätskemängd i kroppen)
 Ett stort behov av annan medicin t ex potensmedel, smärtstillande medel, sömnmedel och blodtrycksmedicin.
 mer hår på kroppen eller tappar hår

Psykiska
 Depressioner, psykoser och paranoia
 Tränings-, kost- och kroppsfixerad
 Kraftiga svängningar i självförtroende och självkänsla - under kur för mycket och mellan kurer för lite
 Humörsvängningar såsom: nedstämdhet (efter kur), upprymdhet (under kur), irritabilitet och aggressivitet
 Ökad aggressivitet
 Sömnproblem såsom: ökad vakenhet eller att han/hon vänder på dygnet
 Gömmer piller och ampuller
 "Smusslar" och kommer med undanflykter och bortförklaringar

Därutöver gäller för kvinnor:
 Oregelbundna menstruationer
 Klitorisförstoring
 Ökad skäggväxt och kroppsbehåring
 Mörkare röst

Undersökningar har visat att ett par procent av Sveriges skolungdomar har personliga erfarenheter och med tanke på att genomsnittsåldern på dem som ringer till oss är 21-26 år så befarar vi att den siffran är mycket högre. Dopingjouren uppskattar antalet missbrukare i Sverige till flera tiotusentals. Även om säkra data saknas för hur utbredd användningen är bedömmer Statens Folkhälsoinstituts utredare Kajsa Mickelsson i sin rapport 2009 (9) att minst 10 000 personer har använt dopningspreparat det senaste året.

Dopingjouren (DJ) får cirka 2500 frågor via samtal och Internet per år. De flesta samtalen kommer från storstadsregionerna och cirka 50 % av samtalen kommer från individer med eget bruk av dopningsmedel eller från en anhörig. De vanligaste preparaten man frågar om är anabola androgena steroider (AAS) och den vanligaste frågan gäller biverkningar. Vanligaste biverkan är aggressivitet. Majoriteten av individer med eget bruk som DJ kommer i kontakt med är av manligt kön. De flesta är mellan 17 och 32 år med en ålderstopp mellan 18 och 21 år.

Antalet kvinnor med eget missbruk är fortfarande liten men samtalen ökar.

I Centralförbundet för alkohol och narkotikafrågor (CAN´s) rapportserie där Drogutvecklingen i Sverige beskrivs framkommer att 98 % av alla misstänkta för dopningsbrott är män, merparten i 20-29 års ålder.

De beslag som tull och polis gör av dopningsmedel (1,2,3) ökar varje år och likaså lättillgängligheten via Internet. Enligt statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) har antalet anmälda dopningsbrott ökat från 441 till 1920 mellan åren 2000 och 2008. De län som hade flest anmälda dopningsbrott år 2008 är Stockholms län med 514 anmälda dopningsbrott (26/100 000 invånare), Gävleborgs län med 513 (186/100 000 invånare) och Västra Götaland 198 anmälda dopningsbrott (13/100 000 invånare).
Antalet anmälda narkotikabrott har en direkt koppling till hur aktivt Polisen jobbar med detta. Dopningsbrott är beroende av polisens och andra aktörers kontrollinsatser för att bli upptäckta och anmälda, varför det är svårt att med säkerhet uttala sig om utvecklingen. Dessutom är mörkertalet stort – långt ifrån alla brott kommer till polisens kännedom (4).

Regeringens Narkotikautredning (S 2006:07), som har låtit göra ingående analyser av dopningsmedels farlighet i olika avseenden, har kommit fram till att missbruk av dopningsmedel är ett omfattande och stort problem som i många avseenden kan jämställas med narkotikamissbruk (5).

Doping inom tävlingsidrotten förekommer i mycket liten skala i Sverige. Sedan 1981 har RF tagit 55 000 dopingtester. De senaste åren har doping påvisats i mindre än 0,5% av testerna (8).

Undersökningar
Under 2007-2008 gjorde Dopingjouren en behovsinventering av information i Sveriges kommuner om missbruk av dopningsmedel. Det visade sig att 57 % av kommunerna uppmärksammat tecken på missbruk av dopningsmedel (6).

Bland andra undersökningar, som inkluderar dopningsmissbruk kan nämnas de av Centralförbundet för alkohol och narkotikafrågor (CAN) genomförda vid skolor sedan 1993 och vid mönstring sedan 1994. I dessa har det framkommit att två procent av pojkarna och en procent av flickorna i årskurs 9 uppgivit att de använt AAS. I gymnasiet uppgav en procent av pojkarna och noll procent av flickorna att de använt något AAS-preparat,vilket är anmärkningsvärt många i den åldersgruppen då ålderstoppen av de som kontaktar DJ med eget missbruk är äldre. I undersökningen av mönstrades drogvanor 2006,har ca 1 % procent svarat att de prövat anabola androgena steroider (7).

Vidare utförde TEMO intervjuer med den vuxna befolkningen (15-75 år) och mellan åren 1993 och 2000. I dessa svarade ca 1 % att de använt anabola androgena steroider.





Referenser:
1. Beslagsstatistik 2007 från Polis och tull


2. Beslagsstatistik 2006 från Polis och Tull

3. Tullbeslag 2004-2008
Tullbeslag 2009

4. BRÅ´s Statistik om anmälda dopningsbrott
5.SOU 2008:120


6. Behovsinventering av information i Sveriges kommuner om missbruk av dopningsmedel">Pdf

7. CAN´s rapportserier

8. Riksidrottsförbundet www.rf.se

9. Statens Folkhälsoinstituts rapport; Dopningen i sverige - en inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder